onsdag, augusti 07, 2013

 

Långbänken om fritidshjälpmedel måste få ett slut

Trist att bara Kalmar läns Tidning velat publicera den här insändaren/debattartikeln i ett mycket viktigt ämne.

Många människors liv underlättas av olika former av hjälpmedel, för vissa utgör de en förutsättning för att klara vardagen. Det finns en grupp som är särskilt utsatt och det är barn och ungdomar med flera funktionsnedsättningar. Vissa av de hjälpmedel man behöver är så kallade fritidshjälpmedel som är tänkta att ge barnen stimulans och träning och förbättra livskvaliteten för dem och deras familjer. 

Under de senaste dagarna har media uppmärksammat skillnaderna mellan olika landsting i synen på dessa fritidshjälpmedel och därigenom stödet till barnen och deras familjer. Landstinget i Kalmar län har en tuffare tillämpning än många andra. Detta innebär att familjerna själva får stå för hela kostnaden. För nästan två år sedan inkom ett medborgarförslag till landstinget med önskemål om förändringar i regelverket. Ännu har ingenting hänt. Behandlingen av ärendet är helt oacceptabel. Under tiden som utredningen pågår får nämligen de anhöriga fortsätta att bekosta alla fritidshjälpmedel på egen hand. Det är inte rimligt att landstingets långbänk ska drabba barnen och deras anhöriga. Nu måste handlingsförlamningen brytas.

Medborgarförslaget innebar att landstinget i första hand ska ge fritidshjälpmedlen kostnadsfritt, i andra hand att en depå skulle byggas upp där man under viss tid kan låna hjälpmedel. Den sistnämnda modellen har med framgång prövats i Kronobergs län. Enligt FN:s barnkonvention ska hela samhället verka för barnens bästa. I det ingår rätten till utveckling och lek, en rättighet som alltså ska omfatta alla barn. Men det är mycket tveksamt om vårt rödgröna landsting lever upp till Barnkonventionen och verkligen ser till alla barns rättigheter.

I det här fallet har man dessutom visat en stor passivitet och låtit tiden gå. Så sent som i maj ställde jag och övriga alliansföreträdare frågor i landstingsfullmäktige om vad som hänt med förslaget. Svaret blev att en utredning pågår. Det är ett bekvämt svar att lämna men knappast något som barn och anhöriga med akuta behov är hjälpta av. Nu har snart två år gått och nu förutsätter jag att frågan blir löst i höstens budgetarbete. Barnen ska inte behöva förlora mer tid.  I sammanhanget kan man inte låta bli att göra en jämförelse med den rödgröna landstingsmajoritetens mångmiljonsatsning på att skapa Sveriges bästa sjukhusmat. Det är i sig en lovvärd satsning men vore det i anständighetens namn inte mer angeläget att ge utsatta barn och deras familjer bättre förutsättningar att klara sin vardag?


Etiketter: ,


Kommentarer: Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]





<< Startsida

This page is powered by Blogger. Isn't yours?

Prenumerera på Inlägg [Atom]