lördag, augusti 25, 2012

 

Heroiska insatser i dialysvården

Sitter på lördagsmorgonen och försöker samla intrycken efter gårdagens besök på dialysmottagningen vid Länssjukhuset i Kalmar. Som ni nog förstått vid det här laget så brinner jag lite extra för psykiatri men även för dialysvård (blodet renas från slaggprodukter och överflödig vätska på konstgjord väg). Anledningen till det sistnämnda är att dialyspatienterna är en av de grupper som tillbringar mest tid i vården. Behandlingar 3-4 gånger i veckan är det vanliga och behandlingstider i "maskinen" mellan 3-5 timmar gör att dialysen upptar en stor tid av vardagen, man lever verkligen med sjukdomen och dialysmottagningen blir ett andra hem och personalen där en andra familj för patienterna. Till det ska läggas restiden som i vissa fall gör att besöket på tar ytterligare ett par timmar. Igår träffade jag t ex en äldre kvinna som kom från en ort ett par mil norr om Oskarshamn. Det innebär att hon reser 20 mil!! totalt vid varje behandlingstillfälle. När patienterna kommer hem efter en avslutat behandling är man oftast så medtagen att det blir direkt i säng. Att kombinera behandlingarna med ett arbete är därför väldigt svårt.

Eftersom jag och Folkpartiet tidigare lagt en motion om att utveckla dialysvården i Kalmar och Oskarshamn ville jag ha synpunkter från både patienter och personal inför vårt fortsatta arbete med frågan. Helt klart är att  personalen gör ett fantastiskt arbete. Aldrig tidigare har jag hört så mycket lovord och prisande av landstingets personal. Jag kunde på plats få se det fantastiska samspel som finns mellan patient och medarbetarna med ett underbart bemötande i en relation som ofta varar i många år i en vård som är livsuppehållande. Många vill ha fler vårdplatser i Oskarshamn där en tätare bemanning behövs för att färre patienter ska tvingas till långa resor till Kalmar flera dagar i veckan. Det är en helt rimlig synpunkt. Många vårdtagare vill också öka möjligheten till självdialys där man själv sköter behandlingen vid maskinen men vid behov kan tillkalla personal för hjälp. Här skulle verksamheten kunna bedrivas i en mindre tung vårdmiljö, vilket egentligen gäller all verksamhet, men särskilt självdialysen. Det är en behandlingsform som ligger i tiden där man som patient kan påverka när man får sin behandling, det gäller förstås även hem- och påsdialys men här fungerar inte upplägget för alla. Det viktigaste är att det finns alternativ att välja bland förutom den assisterade dialysen på mottagningen. Lokalerna är inte ändamålsenliga för den vård som bedrivs utan  patienter trängs i alldeles för små utrymmen. Mest kritik riktades dock inte oväntat mot sjukresorna och sjukhusmaten. Det är synpunkter jag fått tidigare. Ett arbete pågår redan kring sjukhusmaten medan vi måste skärpa upp sjukreseverksamheten i allmänhet men just för denna grupp i synnerhet. Det håller inte att vecka ut och vecka in få åka omvägar runt i länet på sin väg till och från behandling. Den totala tiden för vård och behandling är lång nog ändå.

Det samlade intrycket är att både patienter och personal är värda bättre förutsättningar för att få behandling och bedriva verksamhet. Här hittar vi onekligen några av vården största hjältinnor och hjältar. Dessutom finns det så mycket erfarenhet av hälso- och sjukvård bland brukarna som vi politiker tyvärr ofta missar att använda för att utveckla verksamheten. Ett stort tack till landstingets medarbetare för det oerhörda engagemang, goda bemötande och stora kunskap som finns. Ni förtjänar all uppskattning och uppmärksamhet ni kan få. Utan era insatser skulle vare sig patienteras liv eller vården fungera som den gör. För egen del inser jag än mer idag att dialysvården är oerhörd viktig och att det här finns behov som behöver prioriteras inom hälso- och sjukvården, för visst är det väl så så att vård ska ges efter behov?

Etiketter: , ,


torsdag, augusti 23, 2012

 

Bli din egen Ironman


Denna insändare är införd i dagens Östra Småland

Bil din egen Ironman
Årets Ironmantävlingar i Kalmar är slut. Vi har fått se fantastiska prestationer av deltagarna inför en entusiastisk publik men även enorma insatser av alla funktionärer. Många tvekar säkert inför den närmast omänskliga utmaningen att simma knappt 4 kilometer, cykla 18 mil och springa drygt 4 mil. Det gör i alla fall jag. Prestationerna och insatserna, i form av träning och förberedelser, är extrema vid en sådan tävling. Därför passar inte tävlingsformen för de allra flesta. Alla har vi inte förutsättningar för att simma, cykla eller springa långt på grund av krämpor eller i vissa fall vattenskräck. Intresset för Ironman kan dock förhoppningsvis få positiva effekter för fler än de som nästa år kommer att ställa sig på startlinjen. Arrangemanget kan nämligen inspirera och skapa ett bredare intresse för att röra på sig och ta ett större ansvar för sin hälsa. Så skapa dina utmaningar utifrån dina egna förutsättningar. Sätt upp rimliga och individuella mål. Alla kan vi bli vår egen Ironman.

Etiketter: , , ,


måndag, augusti 20, 2012

 

Kalmar när vi är som bäst

Nej, det handlar inte om fotboll. Det handlar om våra invånare och vårt föreningsliv. Lördagens Ironman i Kalmar blev en magnifik manifestation av vad vi kan när vi är på tå. Vi visade Kalmar från vår bästa sida. Lördagen var magisk. Igår fanns det nästan inte ord att beskriva det hela. Idag ska jag försöka. Själv fanns jag med som funktionär vid station 6 som Malkars Gym ansvarade för. Min uppgift var att "langa" energidryck till deltagarna. Mina rop "energydrinks" ekar fortfarande i mitt huvud. Det kändes fantastiskt att få vara en del av arrangemanget och få dra sitt strå till stacken. Men det var inte bara jag. Vi var säkert totalt tusen ideellt arbetande funktionärer runt banan. Utan vår insats hade tävlingen aldrig varit möjlig. Vår belöning var triathleternas glada tillrop. Det fanns nämligen knappast tillstymmelse till irritation trots att alla var mycket slitna under det sista löpmomentet. Tre varv skulle avverkas och det var spännande att se skicket på deltagarna under de tre varven. Mitt bästa minne är en av triathleternas reaktion när jag ropade "bra jobbat" till honom när han i farten greppade den plastmugg jag sträckte fram. När han passerat mig så vände han efter femton meter, trots sin topplacering, kom tillbaka, klappade mig på axeln och sa "tack det samma". Det värmde!

Efter mitt pass begav jag mig till målgången vid Stortorget och fick se några av de scener som utspelade sig där. Jag såg glasartade, närmast hysteriska, blickar när målskynket synliggjordes. Deltagare grät av lycka, hämtade sina små barn på andra sidan staketet som fick följa med över mållinjen. Mest minns spanjoren José som skrikande av lycka sprang Storgatan fram. Det skulle personligen aldrig falla mig in att göra en Ironman men jag måste beundra dessa insatser. Tänk så mycket förberedelser och träning som till slut resulterade i känslan att nå mållinjen.

Vet ni då vad som är allra bäst? Jo att nästa gång gör vi det ännu bättre. Vi skapar ännu bättre stämning och gör ett ännu bättre arrangemang. Jag kommer att vara med på ett hörn även då. Ingenting kan stoppa mig :-)

Etiketter: , , ,


lördag, augusti 18, 2012

 

Lycka till triathleter

Idag vill jag önska 1 600 triathleter från hela världen lycka till när Ironman avgörs i Kalmar. Idrottarna har satt färg på staden under flera dagar men idag är det alltså dags för kraftprovet. Nästan fyra kilometer simning, arton mil på cykel och drygt fyra mil löpning. För mig personligen skulle detta vara otänkbart trots att jag numera tränar flitigt. Det krävs mycket mer än så. Min insats får istället begränsa sig till att vara med vid Malkars vätskekontroll vid Saluhallen. Där ska jag stå i drygt fyra timmar och förse deltagarna med drycker, energikakor, bananer m m. Det ska bli väldigt kul att få känna sig delaktigt i detta om än bara på ett litet hörn. Samtidigt är det ju alla ideella funktionärer som överhuvudtaget gör arrangemanget möjligt. Lycka till idag triathleter från när och fjärran!

Etiketter: ,


måndag, augusti 06, 2012

 

Oroande självmordsstatistik


Tidningen Östra Småland tog i fredags upp problemet med självmord i vårt län (finns tyvärr inte på nätet). Kalmar län har bland den högsta frekvensen självmord i relation i till invånarantal och under 2011 begicks totalt 43 självmord. Särskilt oroande har utvecklingen varit bland yngre där antalet självmord och självmordsförsök haft en tendens att öka. Även i år har ett antal självmord skett. I vissa fall har de inträffat efter kontakt med t ex psykiatrin. I dessa fall ska en så kallad Lex Mariaanmälan göras till Socialstyrelsen.

Utvecklingen är mycket oroande. I samtliga fall är det viktigt att utreda vad som hänt för att kunna rätta till eventuella brister i vården. Jag har vid ett flertal tillfällen tagit upp problematiken och ställt frågor om vad som kan göras annorlunda. Vid varje sådant tillfälle har jag blivit anklagad för att ”svartmåla" verksamheten av den rödgröna landstingsmajoriteten. Nu ser vi på nytt effekterna om vi inte tar problemen på allvar. 

Jag har vid flera tillfällen bland annat efterlyst en kartläggning av varför t ex yngre män så ofta förekommer i självmordsstatistiken. Vid landstingsfullmäktige i mars i år lämnade majoritetens ansvariga landstingsråd, Linda Fleetwood (V), ett tydligt skriftligt besked vid landstingsfullmäktige: ”Alla barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt får också givetvis den vård de behöver.” Det beskedet var ett slag i ansiktet på alla de barn och ungdomar som far illa liksom på deras anhöriga. Hur kan man säga så när ungdomar varje år försöker ta sitt liv efter att i flera fall varit i kontakt med psykiatrin? Det visar att vi har en lång resa kvar. Det är svårt att helt få bort självmorden i vårt samhälle men vi måste varje dag göra allt som står i vår makt för att förhindra dem. Vi måste våga diskutera de problem som finns och inte bara vifta bort dem.

Etiketter: , ,


This page is powered by Blogger. Isn't yours?

Prenumerera på Inlägg [Atom]