fredag, februari 26, 2010

 

Lånta fjädrar eller kungens nya kläder

Följande debattartikel var införd i dagens Barometern-OT

Lätt att ståta med lånta fjädrar

Folkhögskolorna gör en stor insats för att utjämna de utbildningsklyftor som finns i länet men även för att ge sjukskrivna och arbetslösa en möjlighet till en nystart i livet. Skolorna är dessutom en viktig resurs i arbetet med att ta hand om de ungdomar som av olika skäl inte slutför sin gymnasieutbildning. Man kan därför se verksamheten som ett viktigt arbetsmarknads- och utbildningspolitiskt redskap. Folkbildningens roll, där verksamheten i större utsträckning utgår från deltagarens egna erfarenheter och kunskap, är i detta sammanhang unik. Särskilt behövs verksamheten nu när lågkonjunktur och finanskris drabbat våra ungdomar i form av arbetslöshet och sysslolöshet som på sikt kan riskera att hamna i utanförskap.

Även Alliansregeringen har insett allvaret i situationen och därför tillskjutit medel för att öka ut antalet utbildningsplatser på våra folkhögskolor. Detta arbete ska ske i samverkan med Arbetsförmedlingen inom den grupp ungdomar som är inskrivna i Jobbgarantin för ungdomar (UGA). Folkhögskolorna ansöker om statsbidrag för denna verksamhet som fördelas av Folkbildningsrådet. I den första ansökningsomgången beslutade Folkbildningsrådet att fördela 3 918 platser motsvarande totalt 70,5 miljoner kronor. Av dessa hamnade 65 platser på de fyra landstingsdrivna folkhögskolorna i Kalmar län. Det innebär att varje folkhögskola tillförts ca 250 000 kronor i statliga medel.

Mot denna bakgrund ter sig den debattartikel som författats av de fyra folkhögskoleordförandena något märklig. I den slår man sig självgott för bröstet och tar åt sig äran av den satsning som Alliansregeringen i själva verket står för. Av den satsning som nu görs har inte den vänsterledda landstingsmajoriteten inte bidragit med någonting. Landstingets vänsterpartier har istället gjort sitt bästa för att motarbeta folkhögskolorna. Under 2007 beslutade samma partier att minska anslagen till landstingets folkhögskolor med ca 8 miljoner kronor, vilket motsvarade ca en tredjedel av anslaget. Under 2008-2009 har folkhögskolorna genomfört förändringar vilket gjorde att ca 20 tjänster försvann på landstingets folkhögskolor. Detta skedde utan att någon som helst konsekvensbeskrivning gjordes. Nu framkommer inte helt oväntat kritik från anställda på skolorna om än allt tyngre arbetsbelastning.

I det här fallet framstår vänstermajoritetens företrädare som oseriösa. Att slå sig för bröstet och ståta med lånta fjädrar blir väl magstarkt och gör att man måste reagera. För allmänheten måste det fungera som en väckarklocka och ge anledning till oro när företrädare för landstingets vänstermajoritet sprider en felaktig bild av verkligheten. Själv är jag inte förvånad. Beteendet känns igen sedan tidigare och landstingsmajoritetens agerande förtjänar att granskas inom fler områden.

Etiketter: , ,


söndag, februari 21, 2010

 

När luften inte räcker

Tidningen Östra Småland hade igår en alldeles utmärkt artikel om sömnapné. Själv har jag under ett antal år brottats med sömnproblem och vaknat på morgonen utan att vara utvilad och med ständig huvudvärk. Jag var ofta okoncentrerad och glömde lätt saker. Min första tanke på morgonen var att jag ska gå och lägga mig så snabbt som möjligt när jag kommit hem från jobbet. Så blir det ju självklart aldrig eftersom en politikers vardag är full av kvällsmöten. Därför hamnar man i en ständigt ond cirkel. Att jag snarkat har väl knappast varit en hemlighet för min omgivning så till slut tog jag kontakt med hälso- och sjukvården. Efter att studerat min nattsömn konstaterade man att jag i genomsnitt hade 30 andningsuppehåll per timme!!! (s k sömnapné). Jag fick därför testa en CPAP, en apparat med ansiktsmask som skulle hjälpa mig andas när uppehållen satte in. Det har varit tufft att vänja sig vid maskinen, särskilt masken som ömsom klämmer ömsom kommer på sned och gör att luften läcker ut. Nu börjar jag äntligen vänja mig så smått. Från att kunnat ha kunnat sova någon timma per natt med apparaten på klarar jag mig nu igenom hela natten. Sömnen är avsevärt bättre även om synen av en make med "elefantmask" måste vara lite skrämmande (förmodligen ser jag inte bättre ut i vanliga fall). Nu vaknar jag utvilad och på helgerna kan jag sova betydligt längre. Tidigare har jag vaknat tidigt, rastlös men ändå trött. Livet har med andra ord blivit betydligt enklare. Samtidigt funderar jag över hur många fler som lider av andningsuppehåll och vars nattsömn ständigt blir störd. Enligt artikeln har ca 550 personer i länet en s k CPAP men förmodligen skulle fler behöva ha en sådan för att öka sin livskvalitet. Mörkertalet är förmodligen stort. För mig har det i alla fall varit en ovärderlig hjälp. Nu kan jag inte skylla på dålig nattsömn längre. Nu är det bara att ta tag i motionerandet och vikten också.

Etiketter: , ,


onsdag, februari 17, 2010

 

Idrotten ska vara oförutsägbar

En av idrottens absoluta tjusningar är att allt kan hända. Tänk bara på australiensaren Steven Bradburys guld på shorttrack vid OS i Salt Lake City 2002. Det var förmodligen en av OS-historians mest osannolika guldmedaljörer. Om bara logik och förutsägbarhet skulle råda så hade t ex skidskyttarna Helena Jonsson och Ole Einar Bjørndalen bara behövt beställa sina flygbiljetter till Vancouver och ingen annan hade behövt bekymra sig över att konkurrera om någon guldmedalj. Nu är det dessbättre inte så enkelt. I så fall hade Björn Ferry aldrig vunnit sin guldmedalj på herrarnas jaktstart i skidskytte igår. Inom idrotten gäller det alltid att vara bäst när det gäller mest. Vissa idrottsmän har haft OS-tävlingarna som huvudfokus för hela säsongen och bara planerat formtoppen dit. Sedan är självklart idrottens värld full av tillfälligheter som man aldrig kan planerar för (jämför med Steven Bradbury). Charlotte Kallas seger på 10 kilometer fristil var en bragd på så vis att hon svarade upp mot allas högt ställda förväntningar. Björn Ferrys guldmedalj var en bragd genom att han slog ur ett totalt underläge efter en säsong som hittills mest bestått av motgångar i form av skador och sjukdomar. Nu hyllas Björn med all rätt av svensk media. Han hade inga högt ställda förväntningar på sig men hade förmodligen lagt upp hela säsongen med tanke på OS-veckorna i februari. Ingen hade reagerat över om Björn i stället kommit tia utifrån den bakgrund han kom till Vancouver. Hade Charlotte Kalla fått motsvarande placering hade media talat om fiasko. Hon bar hela svenska folkets förväntningar på sina axlar. Det gör Charlottes insats så oerhört stor i mina ögon. Undrar förresten hur norrmännen Ole Einar Bjørndalen och Petter Northug mår just nu?

Etiketter: , , ,


söndag, februari 14, 2010

 

Olyckskorparna kraxar

Så var OS i Vancouver i gång och självklart kraxar redan olyckskorparna efter högt ställda förväntningar på damernas sprint i skidskytte. Tydligen kom det som en fullständig överraskning för svensk media att konkurrenterna kom väl förberedda med planerade formtoppar till just de här veckorna. Vi får väl se vad som händer men att tala om fiasko är väl starkt och säger mer om journalisternas bristande insikt i elitidrott än om de tävlandes verkliga insatser. För denna yrkeskår måste allt målas som svart eller vitt utan någon som helst förmåga att kunna se några nyanser. Kom igen Helena och ACO. Vi vet att ni kan!

Etiketter: , ,


lördag, februari 13, 2010

 

Allmänheten - min arbetsgivare

Mycket av landstingsdebatten under senare tid har handlat om psykiatrin. Anledningen är fyra granskningar och rapporter som pekat på brister i verksamheten. Under 2009 har jag och Folkpartiet interpellerat och motionerat i viktiga psykiatrifrågor men gensvaret från vänstermajoriteten har uteblivit. Det enda svar vi fått har varit ett nonchalant bortviftande med svaret att t ex självmorden i samhället är alliansregeringens fel eftersom klyftorna ökat i samhället. ”Klassdebatten” är en välkänd retorik som knappast håller i detta sammanhang. Vad vi kan konstatera är att det vänsterpartistiska landstingsrådet och majoriteten bagatelliserar frågorna inom ett känt socialliberalt område där begreppet ”det glömda Sverige” är minst lika aktuellt nu som på 70-talet.

Landstingsalliansen har presenterat ett åttapunktsprogram som jag tidigare presneterat här på bloggen. Förslagen är inte på något sätt heltäckande utan ska ses om en början på ett större förändringsarbete som vi politiker har ansvar att följa upp. Jag har redan fått en rad reaktioner. De flesta är positiva och kommer i många fall från patienter och anhöriga men även från människor på ute på stan. Från verksamhetens sida har det däremot riktats kritik mot att vi som politiker lägger oss i verksamheten för mycket. Mitt tydliga svar till dem och till media är att vi politiker alltid bär det yttersta ansvaret för all skattefinansierad verksamhet. Det finns visserligen en konflikt i det faktum att jag som förtroendevald både är arbetsgivare för den landstingsdrivna verksamheten och dessutom är företrädare för allmänheten. När dessa båda intressen ibland står mot varandra ska det alltid vara uppdraget som företrädare för allmänhet och patienten som väger tyngst. Invånarna i Kalmar län är min arbetsgivare, det är något som vi landstingspolitiker aldrig får glömma. Inom psykiatrin måste också vi bli bättre på att föra en dialog mellan landsting och kommuner även på politisk nivå. Det tjänar vi alla på.

Etiketter: ,


fredag, februari 12, 2010

 

Vad är ni rädda för?

Det är bara att konstatera att vänstermajoriteten är för envägskommunikation och mot dialog med såväl meningsmotståndare som allmänheten i stort. På annat sätt kan man inte tolka det faktum att det är omöjligt att kommentera de inlägg som skrivs på deras hemsida trots att det ska finnas en kommentarsfunktion. När man trycker på den knappen hamnar man nämligen i ingemansland. Någon debatt är man uppenbarligen inte intresserad av utan bara möjligheten att få basunera ut sin oftast mycket enkelspåriga politiska propaganda. Att få slå sig för bröstet oemotsagt har aldrig varit särskilt svårt.

I ett av inläggen spekulerar t ex socialdemokraternas landstingspolitiske sekreterare Jonas Hellberg i möjligheterna att få Folkpartiets EU-minister, Birgitta Ohlsson, att byta parti. Jag förstår att Jonas och hans parti efterlyser kompetens och kunskap. Att desperat rikta intresset mot andra partier är därför fullt förståeligt. Men i det här fallet får nog Jonas fortsätta att drömma och hålla tillgodo med Mona Sahlin.

Etiketter: , ,


fredag, februari 05, 2010

 

Handlingsförlamad vänstermajoritet

Psykiatrin dominerad ärendelistan vid gårdagens sammanträde med landstingsstyrelsen. Debatterna kännetecknades av en slående passiv vänstermajoritet med ansvarigt landstingsråd Johnny Petersson (V) i spetsen. Ett flertal granskningar och rapporter behandlades och majoriteten avslöjade sig med att som vanligt vara dåligt påläst. Mest pinsamt blev det när Petersson kastade påståenden kring sig som var direkt felaktiga och där rapporterna hade kommit fram till helt andra slutsatser. Från Alliansens sida var vi väl förberedda med ett fler förbättringsförslag. I all hast hade även vänstermajoriteten slängt fram några ändringar för att halvhjärtat markera att man ändå bryr sig om denna ofta bortglömda verksamhet. Debatten var avslöjande på flera sätt: Vänstermajoriteten sätter systemet framför patientens behov liksom att Vänsterpartiets Johnny Petersson verkar trött på sitt uppdrag att politiskt leda psykiatrin. Hans tankar verkar just nu finnas mer på Kalmar FF:s träningsläger i Marbella och den stundande allsvenska säsongen. Psykiatrin är värd mer än ett trött och oengagerat politiskt ledarskap.

Etiketter: , ,


tisdag, februari 02, 2010

 

Hon är en tuff brud....

Det var med stor glädje jag mottog att Birgitta Ohlsson idag utsetts till landets nya EU-minister. Jag har alltid varit en stor supporter till Birgittas tuffa och orädda stil där hon vågar utmana olika s k "sanningar". Hon har i olika frågor stuckit ut hakan. Hon lämnar ingen oberörd och hon är inte minst östgöte. Bara det borgar för hög kompetens och kunskap :-). Grattis Birgitta! Det ska bli spännande att följa ditt arbete som minister. Våga att ifrågasätta...stå på dig. Det behövs även i EU.

Etiketter: ,


måndag, februari 01, 2010

 

Nyfiken ettåring eller belåten femtioåring

Idag är det jubileum. Jag fyller ett år som landstingsråd för Folkpartiet i landstinget. Den 1 februari 2009 hade jag förmånen att få efterträda Lars Hamrin på uppdraget. Det har varit ett mycket spännande och lärorikt år. Jag trodde nog inte att skillnaden skulle bli så stor när jag tog steget från sekreterarskapet i landstingsgruppen till rådspositionen. Jag har definitivt hamnat mer i politikens "högtrafik" och varje gång jag skriver eller talar är det i praktiken ett politiskt uttalande som är offentligt. Det gäller inte minst här på bloggen. Möjligheten till kontakter med allmänheten och verksamhet är oerhört mycket större och det är svårt att få almanackan att räcka till. Det märks inte minst nu efter ett år och när man blivit lite mer välkänd. Att sålla ut vilka "bollar man ska springa på" kan vara ett klart bekymmer. Att säga ja till allt går inte men det är lätt att överarbeta.

Som rubriken antyder så fortsätter bara nyfikenheten. Det finns mer att lära och fler verksamheter att sätta sig in i. Någon belåten och tillbakalutad femtioåring är jag definitivt inte. En av de kanske viktigaste sakerna är att framtidsspana. Hur formar vi t ex en hälso- och sjukvård år 2020? Hur möter vi då allmänhetens behov? Hur ser det ut? Det här är något som vi allmänt är dåliga på inom politiken. Vi diskuterar däremot gärna organisationsfrågor och visst är det en del av framtiden men jag ser det mer som ett medel än en lösning. Ett annat bekymmer är att vi gärna försöker hitta kortsiktiga lösningar på dagens problem istället för att se lösningarna mer långsiktiga. Det ger ofta ett "lapptäcke" där lapparna i bästa fall täcker över varandra men ibland inte ens kommer i närheten av nästa. Vi måste därför få bort mycket av "stuprörstänkandet" och försöka se verksamheten ur ett helhetsperspektiv. De tillgänglighetssatsningar som görs är mycket positiva för patienterna. Samtidigt finns det dock en risk om det görs fel. En god tillgänglighet är inte alltid detsamma som hög kvalitet. Därför måste hälso- och sjukvården kännetecknas av en god tillgänglighet OCH hög kvalitet.

Ett år har alltså gått. Utmaningarna är många inom hälso- och sjukvården. Jag vill fortsätta vara med och påverka. Jag är en nyfiken ettåring som börjar sitt andra år i morgon. I morgon är början på framtiden.

Etiketter: ,


This page is powered by Blogger. Isn't yours?

Prenumerera på Inlägg [Atom]