fredag, november 27, 2009

 

Hård ton från landstingsmajoriteten

Efter två dagars landstingsfullmäktige med budgetdebatt känner man sig lätt mörbultad. Vänstermajoriteten förde debatten i en mycket hård samtalston och flera utomstående jag talade med har inte hört något liknande och undrade om beteendet var kännetecknande för politiken. Dess bättre är det inte så. På många håll går det att föra en saklig debatt med respekt för varandras argument. Så är det tyvärr inte längre i landstingsfullmäktige i Kalmar län. Här har vi en majoritet som inte har förmågan att lyssna på andra. Det ståndpunkt man från början själva tagit anser man alltid är rätt. Det måste kännas jobbigt att vara så ofelbara! Min egen grundsyn utgår från att även mina politiska motståndares åsikter ibland kan vara sunda och att det kan gå att nå en samsyn. Så fungerar inte socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister i vårt landsting. De söker konflikt till varje pris. Därför blir ofta debattklimatet onödigt hård och kännetecknas av brösttoner. Det här vinner ingen på och det lovar definitiv inte gott inför den stundande valrörelsen. Så länge vissa inte kan visa varandra hänsyn och respekt för andra så blir demokratin den stora förloraren och vi riskerar att förtroendet från de som röstat fram oss kommer att minska än mer.

Etiketter: ,


onsdag, november 25, 2009

 

Det bidde en tumme

Nedan följer mitt inledningsanförande från dagens budgetdebatt i landstingsfullmäktige som i sin inledning tar ispiration från sagan om "Den lille herrn och Mäster Skräddare"

Ni minns kanske sagan om den lille herrn som hade en bit tyg. Han gick till Mäster skräddare med den och frågade om han kunde sy honom en rock. Jo, det kunde Mäster skräddare. Den skulle bli klar på lördag. Då kom den lille herrn tillbaka och fick beskedet att det bidde ingen rock, men det bidde ett par byxor som också var klara om en vecka. När den lille herrn på nytt dök upp sa Mäster Skräddare att det bidde inga byxor, däremot en väst. Lördagen därpå upprepades det hela med löfte om en mössa, som efter ännu en vecka bidde ett par vantar. Vi minns säkert alla att det till slut bara bidde en tumme.

På samma sätt som berättelsen om Mäster Skräddare och den lille Herrn utvecklades, kan man beskriva arbetet med vänsterblockets vallöfte 2006 om rätten till heltid för alla landstingsanställda. Det som började med ett stort rött tygstycke slutade med en tumme. I efterhand frågar man sig hur seriöst vallöftet egentligen var och hur mycket som handlade om rent röstfiske. Någonting hände i alla fall när rösterna vara räknade och valet var vunnet. Eller rättare sagt, ingenting hände.

Nu, drygt tre år senare, har 39 av ca 6 900 landstingsanställda istället fått ”önskad sysselsättningsgrad” i ett begränsat projekt som omfattar en betydligt mindre del av de anställda i landstinget. Det som skulle vara en "rättighet" blev först en "möjlighet" och sedan en ”omöjlighet”. Det som skulle vara "för alla" blev för en halv procent av personalen. Man skulle lite elakt kunna omformulera Winston Churchills berömda uttryck till: ”aldrig har så många haft så få att tacka för så lite”. För väldigt många förblir nog tyvärr löftet om heltid bara en saga precis som berättelsen och man står nu där med sin tumme.

Landstingsalliansens förslag till landstingsplan utgår från ett tydligt medborgar- och patientfokus. Det handlar t ex om att ge personer med funktionsnedsättningar och kroniskt sjuka bättre möjligheter till extern rehabilitering. Det handlar också om att förbättra de medicinska rehabiliteringsinsatserna för dem som hamnat i ibland långvariga sjukskrivningar. Att ge dessa människor möjlighet till ökad livskvalitet och att återge hela eller delar av arbetsförmågan är och blir en stor utmaning för vår hälso- och sjukvård.

Vi återställer också patientavgifterna till den nivå som var före den 1 augusti i år. De avgiftshöjningar som vänstermajoriteten drev igenom har – precis som vi misstänkte - visat sig vara förhastade och panikartade. Höjningarna slog hårt mot enskilda patienter - inte minst de med behov av hjälpmedel. Vänstermajoritetens beslut har visat sig missgynna utsatta grupper och i många fall försvåra ett förebyggande hälsoarbete. Jag beskrev redan i juni majoritetens agerande som att ”man sköt från höften utan att sikta”. Den beskrivningen visade sig inte vara tillräcklig. Om man ska fortsätta vilda västern-temat så ”sköt man sig rejält i foten”.

Våra förslag syftar till att skapa bättre möjligheter att erbjuda en välfungerande, jämlik och patientsäker vård med god tillgänglighet för alla länsinvånare. En övervägande del av de satsningar som vänstermajoriteten vill göra handlar istället om införande av nya IT-system och inköp av datorer. Vi skulle kunna säga att Landstingslliansen prioriterar mjuka värden framför hårdvara och patienter före ”tunna klienter”.

Jag vill ändå ge majoriteten vissa erkännanden för sin landstingsplan. Vi är tacksamma över att vårt förslag om att inrätta en ätstörningsenhet i norra länsdelen äntligen blivit verklighet. Nu ges ungdomar i hela länet möjlighet att kunna få en likvärdig behandling. Det tog lite tid för vänstermajoriteten att sätta ner foten i frågan men ibland får man inse att det är bättre ”sent än aldrig”. Det är också positivt att den öppna barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar nu ser ut att få nya, samlade och mer ändamålsenliga lokaler under nästa år. Det är en mycket viktig satsning som vi välkomnar.

Ett annat mycket viktigt, men tyvärr ofta bortglömt, område är psykiatrin. Här hittar vi en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle. Den revisionsrapport som överlämnats under året pekade på ett flertal brister. Här har vi stora möjligheter till förbättringar och jag vet att ett engagerat arbete pågår ute i verksamheten. Det kommer vi noggrant att följa.

Vi får aldrig glömma det grunduppdrag vi har. Det handlar om att med stort ansvar förvalta de pengar som länsborna avstår från genom att betala sin landstingsskatt. ”Vi” har inga egna pengar. Inte en krona av de pengar landstinget förvaltar har sitt ursprung hos oss politiker. Därför måste vi med stor ödmjukhet fundera över hur vi bäst utför det uppdrag vi fått från länsborna. Vi måste i varje situation kunna motivera hur vi använt ”deras” pengar.

I detta arbete är vår personal vår viktigaste resurs. Vi ska göra vårt landsting till en attraktiv arbetsgivare som uppmärksammar, synliggör och lyssnar på den enskilde medarbetaren. Vi ska ge varje medarbetare möjlighet att bli en vardagshjälte. Utveckling, fortbildning och kompetenshöjning för alla yrkesgrupper måste bli ännu mer självklara delar av vårt arbetssätt. Chefskapet ska erkännas och värderas. Chefens roll som grund för en bra verksamhet med nöjda medarbetare underskattas ofta. Det måste vi förändra.

Avslutningsvis, herr ordförande, vill jag göra tummen upp och yrka bifall till Allianspartiernas samlade yrkanden i Landstingplanen för 2010-2012.

söndag, november 22, 2009

 

Liberal kraftsamling

Det känns alltid inspirerande att träffa partikamrater. På hemmaplan sitter man ofta ensam i olika politiska församlingar. Därför är det extra kul att åka på Landsmöte. I år var det dessutom nästan på hemmaplan, nästgårds i Växjö. Jag tjänstgjorde själv som ombud under delar av de två första dagarna. Debatterna var ofta långa men man känner att politiken förs framåt. Vi är ju trots allt med i samma "lag". Man slipper det ofta förekommande hårda debattklimatet som finns mellan företrädare i olika fullmäktigeförsamlingar på hemmplan. Där slås argumenten och klichéerna ofta i huvudet på varandra och man ofta gör allt för att vilja missförstå varandra. På ett Landsmöte har man samma grundideologi som man gemensamt förfinar för att komma fram till den bästa tänkbara politiken. Som liberalt parti har vi "högt i tak" och olika ståndpunkter ges möjlighet att lyftas fram.

Drygt 550 motioner behandlades under helgen. Själv hade jag skrivit en om att införa kompatibla datajournalsystem i hälso- och sjukvården. Det handlar då inte bara om att landstingens system ska kunna kommunicera med varandra utan även att informationsöverföringen med t ex kommunernas hemsjukvård ska kunna fungera bättre. Arbete pågår redan inom området och min motion handlade mest om att markera vikten av detta eftersom Folkpartiet alltid varit ett mycket framsynt parti och redan insett vilka möjligheter modern informationsteknik medför. Stora diskussionsämnen i helgen var annars föräldraförsäkringen, turordningsreglerna på arbetsmarknaden, kärnkraften och sist - men definitivt inte minst - om gårdsförsäljning av vin ska tillåtas. Den sistnämnda frågan ser kanske inte så stor ut men det var nog den som upptog mest tid. Landsmötet öppnade också upp för möjligheten till gårdsförsäljning men först ska den rättsliga prövningen av den finska modellen inväntas. Det kan vara en rimlig kompromiss. Personligen tror jag att gårdsförsäljning av vin gjort på frukt och bär skulle kunnat innebära ett lyft för landsbygdsutvecklingen inte minst i vår region där det redan pågår produktion på t ex Öland. Självklart står näringspolitiska intressen mot nykterhetspolitik i den här frågan men jag tror inte att just denna gårdsförsäljning utgör det stora hotet mot folknykterheten. Det gör snarare den gårdförsäljning av öl och sprit som pågår från lastbilsflak till ungdomar i våra bostadsområden. Synd att fler av ombuden inte insåg detta.

Det mest positiva för min del var beslutet om att en parboendegaranti för äldre ska införas. Garantin innebär att äldre som lever tillsammans ska ha en lagstadgad rätt att fortsätta leva ihop när den ena behöver flytta till ett äldreboende. Många äldre makar har levt ett långt liv tillsammans, kanske ända sedan ungdomsåren, och har tänkt leva tillsammans till livets slut. Som bekant kan inte alla äldre leva den sista tiden i det egna hemmet utan många behöver flytta till ett boende där de kan få vård och omsorg. Om par i denna situation ges möjlighet att leva de sista åren tillsammans är i dag upp till kommunernas godtycke. Jag kan föreställa mig hur det skulle vara om mina egna föräldrar tvingades att skiljas åt mot slutet av ett långt liv tillsammans. Tala om en omänsklig äldreomsorg i så fall!

Det var i vilket fall en mycket givande helg. Jag tyckte bara synd om mina kamrater när jag åkte hem under lördagkvällen med vetskapen om att det långa förhandlingspasset under natten till söndagen just skulle starta. Mycket sömn kan man av erfarenhet inte förvänta sig. Men jag är övertygad om att tröttheten snabbt omsattes i en kick att så fort man kom hem sätta fart med arbetet för en liberal valseger nästa år.

I veckan väntar landstingsfullmäktige med budgetbehandling. Tyvärr tror jag inte att samtalsklimatet blir lika bra som det jag upplevde i helgen. Men jag hoppas att jag har fel.

Etiketter: , ,


tisdag, november 17, 2009

 

Grattis Cissi!

Stort grattis till Cecilia Malmström (FP) som idag av regeringen nominerats till Sveriges nya EU-kommissionär. Jag kan inte tänka mig en mer kunnig och kompetent person på den posten. Lycka till Cecilia!

Etiketter: ,


torsdag, november 12, 2009

 

Stopp för vänstermajoritetens hjärnspöken

I måndags överlämnade vi Allianspartier en avsiktsförklaring att Västerviks sjukhus ska fortsätta utvecklas och drivas i offentlig regi. Vänstermajoriteten har under flera år försökt sprida ryktet att vi vill lägga ut sjukhuset på entreprenad. Något sådana tankar finns inte och nu vill vi en gång för alla sätta stopp på majoritetens skrämselpropaganda. År 2003 försökte provade landstinget om någon ville driva sjukhuset på entreprenad men intresset var mycket litet. Sedan dess har tanken varit stendöd för oss men det har den tydligen inte varit för vänsterblocket. Det säger förmodligen mer om dem. Är det så man själva handlar? Finns det några frågor man tidigare lyft och dragit tillbaka men som man ändå fortsätter driva i hemlighet? Ja en hel del talar ju onekligen för det.

Tydligare än så här kan vi inte vara. Nu ger vi vårt ord till invånarna i norra länet. Nu hoppas jag att vi istället kan börja diskutera de viktiga aktuella frågorna inom hälso- och sjukvården. Västerviks-borna förtjänar en saklig debatt, inte låtsasdiskussioner som bygger på vänstermajoritetens hjärnspöken.

Etiketter: ,


söndag, november 08, 2009

 

Söndagsbetraktelser

Efter gårdagens minilandsmöte i Oskarshamn är det åter dags att fira Fars Dag. Ett tack och särskild tanke skickas härmed till pappa hemma i Åtvid. Ett tack för allt han gjort för mig och betytt genom åren. En blomma är skickad eftersom jag inte har möjlighet att åka hem. Du är självklart värd mer än så pappa.

Om två veckor har Folkpartiet landsmöte i Växjö. Av den anledningen hade ett antal folkpartister samlats i Oskarshamn för att gå igenom motioner och programförslag inför landsmötet. Själv hade jag ansvaret att presentera området Social Välfärd. Avsnittet innehöll bl a barn- och äldrepolitik, vård- och handikappfrågor, pensioner, alkohol och tobak. En av frågorna som behandlades var gårdsförsäljning av vin. Ett näst intill enigt minilandsmöte beslutade sig ställa bakom förslaget att tillåta gårdsförsäljning av vin gjort på frukt och bär. Här står förstås näringspolitiska argument mot alkoholpolitiska men det är vår övertygelse i Kalmar län att betydelsen för turismnäring och landsbygdsutveckling skulle vara större än ev nackdelar ur alkoholpolitiskt hänseende. Vi får se hur Landsmötet kommer att ställa sig. Vi hade bra och konstruktiva diskussioner även inom övriga områden och jag är imponerad över den kompetens som finns bland medlemmarna i länet. Särskilt kul är det att se hur nya medlemmar kommer till tals och i många fall bidrar med nya erfarenheter.

Jag blir däremot bekymrad när jag hör en moderat rikdagspolitiker glänta på dörren för ett samarbete med Sverigedemokraterna efter nästa års val i en artikel i Aftonbladet. För mig personligen är ett samarbete med ett parti som bygger sin grundsyn på trångsinthet och att alla människor inte har lika värde otänkbart. Aldrig blir makten mig så kär så jag tänker köpslå med mina grundläggande demokratiska värderingar. Jag kan redan nu försäkra alla om att ingen ska få se mig på en landstingsrådspost efter valet som jag nått beroende på ett samarbete med sverigedemokraterna. Jag säger bestämt och tydligt nej till SD och tänker detta bli ett av mina huvudbudskap inför kommande valrörelse!

De senaste dagarna har även dominierats av en debatt om vilka grupper som är att se som riskgrupper i samband med vacciniationen mot de nya influensan. Är politiker och ledande tjänstemän prioriterade grupper? Är ett allsvenskt hockeylag, Leksand, att se som riskgrupp och särskilt utsatt. Den här diskussionen måste man vara beredd på. I Landstinget i Kalmar län har vi endast prioriterat medicinska riskgrupper. Politiker får alltså vackert vänta på sin tur. Det är en uppfattning som jag helt delar. Jag kan tänka mig ett undantag för politiker och tjänstemän som ingår i en central krisledningsgrupp och därmed måste träda i funktion när akuta problem som berör många måste lösas. Men några gräddfiler är otänkbara. Här prövas verkligen solidariteten med andra grupper i samhället. Störst behov ska först vaccineras först då måste andra vackert vänta på sin tur. Apropå gräddfil så verkar ju Leksands allsvenska hockeylag hamnat i en sådan. Hockeyspelarna fick gå före övriga och fick sin spruta tidigt. Stackars Sundsvall som spelar i samma serie fick däremot nöja sig med lättmjölk och fick ingen vaccination. Inför mötet mot just Leksand i veckan var stora delar av Sundsvallstruppen sjuk men det bekymrade inte de vaccinerade leksandsspelarna. De hade ju sitt på det torra och vägrade flytta matchen. Det hela var rent sagt ynkligt. Jag har under alla år haft Leksand som mitt favoritlag i hockey men nu skäms jag. Maken till egoism får man faktiskt leta efter.

Etiketter: , ,


måndag, november 02, 2009

 

Patienter viktigare än "tunna" klienter

Idag har vi allianspartier i landstinget presneterat vårt förslag till Landstingsplan för 2010-2012. Till skillnad från vänstermajoriteten satsar vi på mjuka värden istället för hårdvara. De stösrat satsningarna gör nämligen S,V och MP på inköp av datorer, IT-system m m. Bland annat ska de s k "tunna klienterna" eller hårdvaran i form av databurkar bytas ut. För oss är patienter viktigare än klienter. Vi fullföljer vår tidigare kritik mot vänsterblocket genom att sänka patientavgifter och egenavgifter för hjälpmedel till den nivå som gällde före den 1 augusti i år. Höjningarna var ogenomtänkta redan då och ingenting har förändrats i det fallet. Majoritetens "skott i foten" ter sig än tydligare då det inte ens finns några intäktshöjningar redovisade i budgeten för egenavgifterna för hjälpmedel. I landstingets budget hade de alltså ingen betydelse men i hörselskadades och reumatikers plånböcker kändes det rejält. Vilken flopp!

Andra områden vi satsar på är demensvården som måste utvecklas genom att ta bort flaskhalsarna vid t ex undersökningar och genom att ta fram gemensamma vårdprogram i samarbete med kommunerna. För att skapa bättre tillgänglighet för smärtbehandling tillskjuter vi en miljon kronor. Vi återupprepar kravet på en fördubbling av anslaget till extern rehabilitering. Vi tillskjuter också pengar till införandet av familjecentraler och för att få bort köerna vid befintliga ungdomsmottagningar i länet. Nu är också tiden inne att vässa vårdgarantin så att tiden mellan ett konstaterat behov till behandling eller operation blir 45 dagar istället för 90. Vi vill också se över reglerna för sjukresor för att minska väntetiderna och förbättra villkoren för astmatiker och allergiker. Landstingalliansens budgetförslag vill alltså förbättra villkoren för hårt utsatta grupper och de människor som nyttjar vården mest. För oss är kort och gott patienter viktigare än "tunna klienter".

Etiketter:


 

Två av tre klara nu

Oj det blir visst glest mellan bloggandet ibland. Den senaste veckan har varit helt upptagen med att ta fram landstingsalliansens budgetförslag, läsa handlingar inför Folkpartiets landsmöte och vinterstäda på balkongen. Det sistnämnda innebar att balkongmöblerna oljades in innan den väntande vinterförvaringen. I helgen hanns det rent av med ett biobesök. Den andra delen i Stieg Larssons Milleniumtrilogi stod på programmet. Efter första delen "Män som hatar kvinnor" var förväntningarna på del 2 stora. Tyvärr infriades de inte riktigt i "Flickan som lekte med elden". Det var lite väl mycket action i min smak med för lite finess och för mycket våld och blod. Men även denna gång stämde annars filmatiseringen helt överens med den bild man själv skapade när man lästa boken. Hur många Oscars som kommer att gå till Noomi Rapace som Lisbeth Salander återstår att se men det blir säkert några stycken. Hon är i mina ögon lysande i sin gestaltning. I övrigt har redan rundvandringen på varuhusens julavdelningar börjat. Idag blev det en dörrmatta för 39 spänn på Rusta.....Julen är här ;-)

Etiketter: , ,


This page is powered by Blogger. Isn't yours?

Prenumerera på Inlägg [Atom]