söndag, juli 26, 2009

 

Konst måste utövas med respekt

Det är hög tid att komma i gång med bloggandet igen. Jag trodde att jag skulle få mer tid över till bloggen under semester, inte mindre. Det har inte blivit några längre resor under ledigheten utan vi har hållit oss mest på hemmaplan. Semestern innebär för mig kravlöshet så man tar dagen mest som den kommer och verkligen koppla av. Förutom en sväng till Stockholm och Åtvidaberg så har vi mest njutit av vad Kalmar och Öland har att erbjuda. Bland annat besökte vi Kalmar Konstmuseum under veckan som gått. Konstfackstudenten Anna Odells har fått mycket uppmärksamhet för sitt s k "event" kring psykiatrin under namnet "Rekonstruktion". För drygt tio år sedan drabbades hon själv av en psykos och omhändertogs efter en händelse på Liljeholmsbron i Stockholm. Av någon outgrundlig anledning rekonstruerade och dokumenterade hon hela händelseförloppet som en form av konstnärligt projektarbete på Konstfack. Det var med stor nyfikenhet som jag besökte utställningen vars huvuddel bestod av en video från rekonstruktionen på Liljeholmsbron där Anna fejkade en ny psykos och på alla sätt försökte väcka uppmärksamhet genom att uppträda förvirrat, kasta ner kläder från bron och häva sig över skyddsräcket. Ett flertal personer i omgivningen reagerade och försökte ingripa på olika sätt. Det hela slutade med att Odell under kraftigt motvärn med handfängsel fördes bort i bil. Totalt deltog 5-6 personer i insatsen, förmodligen med deltagande från såväl polis, socialtjänst som psykiatri. Till detta ska läggas den allmänhet som försökte ingripa.

Visst ska konsten beröra, väcka känslor och engagera. Det är en huvuduppgift. Men smatidigt ska de behandla betraktaren och berörda med respekt. Hur stora resurser upptogs av Odells påhitt? Fanns det peroner som verkligen behövde hjälp och som ingen fick på det här sättet? Hur mådde de människor som blev direkt utsatta för hennes s k installation eller konstverk?Som Konstfackstudent så förstår jag att man vill skapa sig ett namn. Men det måste väl ändå finnas gränser på vilket sätt man vill skapa uppmärksamhet. Det måste krävas en viss form av seriositet om man ska kunna föra en debatt om psykiatrin. Nu handlar debatten mer om "eventet" i sig och dess lämplighet än om själva psykiatrin och det var väl aldrig avsikten...eller? Kan verkligen inte Anna Odell använda sina egna erfarenheter från psykiatrin på något annat sätt? Besök gärna Kalmar Konstmuseum och bilda dig en egen uppfattning. Här kan du se en intervju med Anna Odell samt delar av den video som med alla rätt väckt starka känslor.

Etiketter: , ,


Kommentarer: Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]





<< Startsida

This page is powered by Blogger. Isn't yours?

Prenumerera på Inlägg [Atom]