onsdag, november 29, 2006

 

Rätten att få vara pappa

Jag har alltid försökt sätta familjen och de närmaste nummer ett. Det kanske inte alltid har märkts i praktisk handling men det är mot dem man känner den största lojaliteten. Det är dem man ska sätta först och prioritera när man måste välja. Ändå är det inte alltid lätt att få vara pappa. I olika skeden i livet ställs man inför de här valen men det finns ofta ett motstånd från omgivningen. I många fall handlar det om arbetsgivare som inte har förståelsen för vad som är viktigt för att en anställd må bra. När mina barn var små ställdes jag ofta inför denna realitet. Barnen var mammans ansvar och att jag som pappa skulle ställa upp var helt främmande. Man möttes inte av en uttalad kritik när man ringde och sa att man var tvungen att stanna hemma för vård av barn utan ofta var den förtäckt. Man fick påpekat för sig vilka viktiga arbetsuppgifter som skulle gjorts just den dagen. Då är det viktigt att inte vika ner sig utan att hävda sin rätt som pappa. Jag tror att många chefer som har den inställningen själva ångrar de val man gjort i livet. Det kanske rent av är ett dåligt samvete för att man själv inte ställt upp och funnits där. Men varför föra detta beteende vidare? Varför hindra pappor att få var just det? Jag tror att man får en bättre och lyckligare medarbetare genom att i stället bejaka rätten att få vara pappa. Den rätten bör man inte bara ha under småbarnsåren utan även längre upp i åldrarna eftersom man alltid kommer att behövas. Jag får själv dåligt samvete ibland eftersom tiden inte alltid räcker till. Men det dåliga samvetet gör mig åtminstone uppmärksammad på problemet. Jag vet att behovet av mig finns och det är en bra början.

Med mer förstående chefer som kan se helheten för en människa borde det gå att lösa. För mig är min familj nummer ett. När jag behövs ska jag alltid försöka att ställa upp. Lojaliteten finns hos dem inte hos trångsynta chefer som försöker marginalisera min roll som make och far. Så alla män: Ta dig rätten att vara pappa. Du behövs!

tisdag, november 28, 2006

 

När trångsyntheten regerar

Så har trångsyntheten nått kommunfullmäktige i Kalmar på riktigt. Visst har det funnits åsikter där tidigare som varit mer eller mindre insnöade men med sverigedemokraternas intåg har den kommit på allvar. De så kallade demokraterna inväntade första tillfället till en flyktingdebatt och den kom snabbt. Kalmar kommun ska ta emot åtta ensamkommande flyktingbarn och då måste förstås trångsynthetens företrädare markera. Sverigedemokraterna visade sitt verkliga ansikte. På sätt och vis är det bra. Nu vet alla var partiet står och att man kommer att driva sina inhumana frågor även i praktiken (om nu någon hade tvivlat). Ofta har ju dessa partier en förmåga att smälta in i salongerna och få stämpeln som "inte allt för farliga". Men i det här fallet finns det inget tvivel. I Kalmar kommun ska vi bara tänka på oss själva. Att hjälpa de som har det svårare än vi finns inte på kartan för en sverigedemokrat. Frågan är om vi ska stänga länsgränsen också för vem är egentligen främling? Ska vi ta emot personer från andra kommuner än Kalmar i fall de behöver socialbidrag? Självklart är sverigedemokraternas politik orimlig för någonstans finns alltid en gräns som man kan hävda mellan oss och andra. Långt draget går det en gräns även mellan dig och mig. Skulle det hindra mig från att ha omtanke om andra? I så fall är världen väldigt illa ute. Vi behöver inte mer egoism utan snarare mindre.

fredag, november 24, 2006

 

Äntligen helg!

Har för första gången på länge en helt ledig helg framför mig. Ingen radio, ingen politik, bara en körövning på söndag i Vasakyrkan. I går var det landstingsfullmäktige, det första på länge som jag fick följa från åhörarplats. Det gick oväntat bra. Jag trodde att frestelsen att få äntra talarstolen skulle bli för stor men så det blev det inte. Jag blev inte särskilt uppretad heller som man kan bli ibland.

Mötet innehöll annars inga större överraskningar. Sossar, vänsterpartister och miljöpartister fortsatte sin hårda linje mot barn och ungdomar som har det svårt genom att säga nej till en kortare vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin. Alliansregeringen har anslagit utökade medel för att minska väntetiden till max en månad men trots det förnekar landstingsmajoriteten de yngre denna möjlighet. Redan nu får barn och ungdomar med akuta problem snabbare hjälp men övriga får ofta vänta mer än tre månader. På det sättet finns risken att mindre akuta problem till slut blir akuta. För mig är barn- och undomspsykiatrin en prioriterad verksamhet. Vinsterna som nås genom att snabbt ta tag i problemen är stora båda för den yngre och för samhället. Tydligen vill inte den socialistiska majoriteten ge barn och ungdomar denna möjlighet. Själva talar man ofta om att ha ett barnperspektiv inom alla verksamheter. Nu är det tydligen inte något värt längre och det är anmärkningsvärt.

Även när det gäller Folkhälsocentrum avslöjade sossarna med stödpartier sin inställning. Alliansen vill utreda Folkhälsocentrums framtida tillhörighet medan majoriteten sätter ner foten med ett brak och säget att man ska finnas under primärvården. Folkhälsocentrums verksamhet ska vara till nytta för hela landstinget inte bara primärvården. Arbetet är särskilt viktigt eftersom landstinget satsar på det förebyggande hälsoarbetet. Alliansen fick igenom en återremiss för att invänta den utredning som redan pågår. Majoriteten menade att "vi har redan bestämt oss så vi behöver inte vänta". Visst är inställningen märklig? Vid träffar med personalen på Folkhälsocentrum har kritiken mot förslaget varit hård. Ändå vill man genomföra förslaget utan utredning. Borta är allt tomt prat om att lyssna på personalen och förankra ärenden innan beslut. Här skulle Folkhälsocentrum köras över. Punkt slut. Betongsossarna har visat sitt riktiga ansikte. Vi vet vad som väntar de fyra närmsta åren.

tisdag, november 21, 2006

 

Årets nobelpris i matematik går till......

Ser nu på Sveriges Radio Kalmars hemsida att kommunens kära bostadsbolag Kalmarhem räknat fel på hyreskravet för 2007. Det ursprungliga kravet på drygt 8 % är reducerat till 5,5 %. På Kalmarhem försvarar man sig med att ha räknat energiskatten två gånger. Klantigt är bara förnamnet. Finns det ingen ekonomisk kompetens i bolaget så man kan dubbelkolla beräkningar innan man offentliggör ett hyresbud. Det är nog mycket som borde ändras i Kalmarhem. Frågan är om fler fel begåtts genom åren. Vem vet snart kanske vi får dubbla hyresavier. Är det nu tolv eller tjugofyra månader på ett år????

 

Rörigt rörigt

I övermorgon är det landstingsfullmäktige. Det innebär för mig som politisk sekreterare att jag har papper överallt! Uppladdningen inför fullmäktige består som vanligt i ett gruppmöte i morgon. Då gäller det att ha allt i ordning. Det gäller särskilt i morgon eftersom både landstingsplan och valärenden ska upp till behandling .... och det är inte några valärenden heller. Visst känns det lite spännande med den första stora politiska debatten efter valet också. Tar några nya chansen att profilera sig? Hur agerar miljöpartiet? Har man tillräckligt på fötterna för att våga sig upp i talarstolen? En sak ska man veta. Det är tufft i fullmäktige. Om man avslöjar sin okunskap så låter inte domen vänta länge. För egen del får jag inta en mer passiv roll. Oavsett vad som sägs och hur engagerad jag blir så får jag hålla mig borta från talarstolen. Det gäller i stället att serva gruppen och förse dem med argument. Det blir onekligen lite segt eftersom tiden går snabbare om man själv får vara aktiv i talarstolen. Som åhörare kan man bli uppretad men får ingen chans att avreagera sig. Men det är klart ... jag lär få uppslag till både insändare och inlägg här på bloggen var så säker. Så bäva månde ni sossar, vänsterpartister och miljöpartister .... jag kommer att lägga allt på minnet :-)

måndag, november 20, 2006

 

I skuggan av en sporthelg

Som ni säkert upptäckt så avhandlas många olika ämnen här. Politik och familjeliv är två dominerande men även sporten får som bekant utrymme. Sporthelgen går väl inte direkt till historian men det är ju inte varje dag som länet tar VM-silver. Johan Ingholt från Nybro tog nämligen silver vid VM i ju-jutsu i Rotterdam. Grattis Johan! Själv har jag lite svårt med kampsporter måste jag erkänna. Jag kan t ex inte skillnaderna mellan alla budosporter som ju är samlingsnamnet. Hur som helst så är VM-silver stort.

Mycket av debatten i Barometern har handlat om Jörgen Ströms artikel i lördags om den dåliga publikuppslutningen mellan Nybro och Leksand i hockeyallsvenskan i Victoriahallen i fredags. Han kallade bland annat publiken bortskämd. Om jag inte missminner mig helt så hade Barometern själva en artikel i fredagens tidning om att alla sittplatsbiljetter var slutsålda och att det skulle komma upp emot 2 500 åskådare. Som Leksandssupporter hade jag själv tankar på att åka till Nybro men blev avskräckt. Vem vill köa i flera timmar. Nu kom bara drygt 1 500 åskådare och det har faktiskt Barometern en viss del av ansvaret för. Jag minns flera fotbollsmatcher under säsongen som enligt tidningen skulle varit slutsålda men som i själva verket inte alls var det. Skärpning Barran!

Som kronan på verket har bandyn kommit i gång. Bandy är väl ingen sport säger säkert många men för mig är det nostalgi och äkta vinterkänsla. Jag har alltid känt så ända sedan man som liten kille stod vid Kanonvallen i Åtvidaberg och huttrade. Belöningen kom efteråt i form av mammas varma kaffe och lussekatter (de åt jag hela vintern). Fortfarande finns hjärtat kvar i Åtvidabergs BK som startade div 2-spelet igår med seger mot Motala von Platen med 6-1. Kanske inte mycket att yvas över men ÅBK har en av landets bästa ungdomsverksamheter och något stort är på gång tack vare hårt arbetande ideella föreningsledare. Vänta bara och se!

Sedan fortsätter spekulationerna i fotbollen under det som i England kallas "silly season". Nu färdas rykten, sanna och osanna, med raketfart. Vem som helst kan placeras var som helst. Det senaste är tidigare Kalmar FF-spelaren Christer Persson som rykten placerar i mitt Åtvidabergs FF i superettan. Numera spelar ju Chister i Norge så vi får väl se. Det kanske bara är en norgehistoria.

fredag, november 17, 2006

 

Folkbildning och glamour.

Fredag innebär att det snart är helg. Min stackars rödstrumpa brottas med nämndsamman-träde med budget hela dagen, dottern gläds åt sin nya dator (vänta bara till den börjar krångla) och sonen är i Stockholm på popkonsert (Iron Maiden kanske?). Själv laddar jag inför gruppmöte och landstingsfullmäktige nästa vecka men inte minst sportsändning i radion på söndag.

Jag börjar redan få separationsångest inför min avgång som ordförande på Högalids folkhögskola. Dessutom ser jag nu i landstingshandlingarna att hela styrelsen kommer att försvinna. Det blir med andra ord en total nystart. Det kanske i och för sig är bra. Det finns nämligen ingen i styrelsen som sitter och säger "att så här har vi inte gjort tidigare". Nu kan man testa helt nya idéer. Anledningen till min ångest är att tiden på Högalid givit mig så oerhört mycket. Jag har träffat människor som blivit mina vänner, både personal och deltagare. Mångfalden av deltagare är så oerhört stor och skolan utgör på något sätt ett Sverige i miniatyr. När mångfalden fungerar som bäst ökar förståelsen mellan olika människor och olika grupper i samhället. Jag vet också att tiden på skolan varit avgörande för flera deltagares framtid. Att veta det gör att arbetet känts extra meningsfullt. Under åren som gått har vi fått ordning på skolans ekonomi och ändrat inriktning på och ökat verksamheten kraftigt. Arbetet i styrelsen har känts mycket bra och rektor har på ett bra sätt förverkligat de idéer som vi haft.

Jag vet att många tyvärr ser ner på folkbildning och folkhögskolor på något som inte skulle vara tillräckligt fint. Det tankesättet är särskilt utbrett i akademikerkretsar. Själv har jag sett nyttan på nära håll och vet vilken oerhört viktig insats våra folkhögskolor gör. Det är inte alltid så glamouröst, därför är det på sin plats att rikta ett stort tack till alla er som står för grovjobbet på våra folkhögskolor.

Nu väntar en snabb lunchmacka. Det får bli mer mat under en avkopplande afterwork med rödstrumpan. Baguette på er alla!

torsdag, november 16, 2006

 

Vad är sanningen Kalmarhem?

Vad ska vi ha kommunala bolag till? Frågan känns verkligen berättigad efter Kalmarhems bud om åttaprocentiga hyreshöjningar nästa år. Förra året höjdes hyran inte alls och alla hyresgäster var nöjda. Föga anade man då vad som väntade runt hörnet. Anledningen till det höjda hyreskravet uppges vara de elavtal som bolaget tecknat och som gått ut eller kommer att gå ut. Då väntar nämligen stora höjningar av elkostnaderna. Kunde man verkligen inte räknat ut detta tidigare? Varför inte gardera sig mot det genom små justeringar av hyran tidigare i stället för att nu tvingas chockhöja? Det luktar inkompetens lång väg. Till råga på allt är Kalmarhem hyresledande för övriga fastighetsbolag i Kalmar så det är inte bara Kalmarhems hyresgäster som drabbas. Ansvaret vilar därför dubbelt på vårt kära kommunala bostadsbolag. Vad är egentligen sanningen Kalmarhem? Är det verkligen bara tecknandet av nya elavtal eller finns det även andra orsaker till chockhöjningarna?

Man kan också med rätta ställa sig frågan vad ansvariga politiker i Kalmarhem sysslat med. Där sitter alla partier mer eller mindre i samma båt. För folkpartiets del är det i alla fall skönt att konstatera att deltagandet begränsar sig till en ersättarplats. Konstruktionen med folkvalda i bolagsstyrelser är omöjlig eftersom en styrelseledamot ska verka för bolagets bästa. Det innebär att man ska se till att bolagets ekonomi går ihop. I det här fallet betyder det att höja hyran ordentligt. Tänk så det kan gå i det som många kallar "arbetarstyrda Kalmar kommun". Mitt motstånd mot allt vad kommunala bolag heter blir bara starkare. Vilket berättigande har de?

onsdag, november 15, 2006

 

Ostädat och ännu mer huvudlöst

Så här ser det ut på en restaurang i Paris. Hela restaurangen är beklädd med konstgjord spindelväv och innehåller foton föreställande en mängd filmstjärnor (företrädesvis Marilyn Monroe). Rummet innehåller även tomtar och elektriska ljusslingor. Miljön blir verkligen mysig och påminner mest om sonens ostädade pojkrum där både julpynt och påskprydnader kunde trängas samtidigt.

Nedan syns förresten en av de huvudlösa kvinnorna på Louvren. Om ni kan se eventuella likheter med Cecilia Stegö Chiló så finns dessa endast i betraktarens ögon.


 

En aning huvudlöst

Som tidigare utlovats kommer här en bild från Parisbesöket. Rödstrumpan syns här framför glaspyramiden i Louvren. Här är hon fortfarande glad. Senare kommer hon nämligen att upptäcka de åtskilliga kvinnostatyerna som finns där inne och som saknar huvud. För mig var det knappast en oväntad upptäkt. Det hade jag nämligen misstänkt länge ;-)

 

Många minnen i bagaget

Innan många börjar undra....jo jag är tillbaka igen. Att en vecka kan gå så fort är ofattbart. Paris är verkligen en stad att uppleva men man måste ha mer tid på sig...mycket mer tid. Mycket hanns med men mycket mer fanns att upptäcka. Vi hann t ex inte ut i latinokvarteren, inte till Versaille och inte upp i Eiffeltornet. Det sistnämnda är knappast något jag sörjer men jag tyckte synd om rödstrumpan (men ni skulle sett hennes glada min när hon hittade en vägskylt det stod Stalingrad på). Köerna var alldeles för långa. Men att ha sett Mona-Lisa i verkligheten och varit inne i det gigantiska Notre Dame var upplevelser. Det väl utbyggda tunnelbanesystemet gjorde dessutom att man snabbt tog sig mellan olika ställen. Maten var däremot ingen upplevelse. Man har ju hört så mycket om det franska köket och det franska käket men där blev man besviken. Tråkigt och smaklöst. Nu njuter jag och uppskattar den betydligt mer smakrika svenska maten. Även bemötandet har mycket att önska. Många verkade närmast besvärade när man kom in i affärer eller restauranger. Nej inte en kund till. Möjligtvis berodde det på språket. Engelska är verkligen inte särskilt gångbart mer än hos yngre. Själv försökte jag mig på några franska fraser, men när rödstrumpan betonade att man inte säger "god kväll" till hotellpersonalen när man ska äta frukost, då var det bara att inse sina begränsningar.

Nåväl jag får återkomma med bilder och fler episoder från resan senare. Nu ska jag i väg på partimöte och höra mer om den mobila doktorn. Blir det långtråkigt så är det bara att drömma sig tillbaka till baguetter, hundbajs (ja jag trampade i en av åtskilliga), crepes och musettedragspel. Bon soir! (nu passar det väl?)

tisdag, november 07, 2006

 

Tandläkarprövning

Har just sjunkit ner på min arbetsstol helt utpumpad efter en rotfyllning hos tandläkaren som pågick i över en och en halv timme. Att sitta med öppen mun så länge är en prövning. Tro mig! Speciellt när man har problem med hosta och man känner hur det börjar killa i halsen och hur allt grötar ihop sig. Tanken att jag inte kan få bort gummiduken som jag har runt munnen och att det inte går att avbryta mitt under behandlingen underlättar ju inte precis. Hungrig är man också men det får vänta ytterligare en stund.

I morgon bär det i väg till Paris. Rödstrumpan och jag har fått vänta med vår bröllopsresa. Det är inte precis lätt att hitta ledig tid samtidigt i två politikers almanackor. Men det gick till slut med hjälp av skohorn och en penna som faktiskt fick stryka möten och andra aktiviteter. Lite resfeber finns det allt. Dessutom är känslorna inför Eiffeltornet mycket delade från sida. Har man problem med svindel så är det ingen hit precis. Några större aktiviteter på denna blogg lär det därför inte bli under de närmaste dagarna. Jag tänker bara ta det lugnt och njuta av storstaden...med eller utan Eiffeltorn.

fredag, november 03, 2006

 

Upp till bevis miljöpartiet

Gårdagens landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse blev som väntat lugna tillställningar med många okontroversiella valärenden. Vid landstingsstyrelsen visade dock Alliansen lite av vad som väntar den nya majoriteten under mandatperioden. Den första skrivelsen till landstingsstyrelsen lämnades nämligen in. I den första föreslog vi Allianspartier att man ska inrätta en särskild mångfaldsdelegation. Att det finns en mångfald av vårdproducenter och verksamhet som drivs i alternativa driftsformer är nämligen en viktig del för att vårt landsting även i fortsättningen ska kunna medverka i och vara ledande i utvecklingen inom sjukvården. Delegationens uppgift ska i så fall vara att handlägga och bereda olika mångfaldsärenden i landstinget eftersom den politiska processen ofta varit ett nålsöga i mångfaldsarbetet.

Nu är det upp till miljöpartiet att bekänna färg. I valrörelsen ville man verka för en ökad mångfald. Upp till bevis!

 

Tack Kaldner!

Efter femton år i Kalmar FF spelar Niklas Kaldner på söndag sin sista allsvenska match med Kalmar FF. Niklas har gjort sig känd som en lojal lagspelare oavsett om han varit ordinarie i a-laget, suttit på bänken eller spelat i b-laget. Han har en stor del i lagets framgångar under senare år med sin inställning, förmodligen en större del än vad många riktigt fattat.

Jag har bara en uppmaning till FF-tränaren Nanne Bergstrand inför söndagens match på Fredriksskans. Låt Kaldner spela från start! Det vore en värdig avslutning på en lång karriär i FF. Ett par minuter före slutsignal bör Kaldner bytas ut. Anledningen är att han ska få känna hyllningen och den tacksamhet som vi som publik har till honom. En stående ovation från hans hemmapublik vore en underbar avslutning. Visa att du är en stor ledare Nanne och bjud en trotjänare i Kalmar FF på det.

Och förresten....tack Niklas Kaldner för alla dina insatser under åren. Vi kommer alltid att minnas den blonde högerbacken med det stora hjärtat.

onsdag, november 01, 2006

 

Sossarna och landstingsdemokratin

I dag tar den nya landstingsmajoriteten (s, v och mp) över. En av de första åtgärderna är att minska antalet fullmäktigemöten från fem till fyra under 2007. När den tidigare borgerliga majoriteten vid något tillfälle föreslog att ställa in ett fullmäktigemöte på grund av för få ärenden, protesterade den dåvarande socialistiska opposititionen högljutt och menade att det var ett hot mot demokratin. Nu vill man själva förminska landstingsfullmäktiges betydelse och öka den för den mindre kretsen politiker i landstingsstyrelsen. Tänk vad saker kan förändras när man själv hamnar i majoritet. Visst är det märkligt?

This page is powered by Blogger. Isn't yours?

Prenumerera på Inlägg [Atom]